Solsken?
"Det påståendet är egentligen paradoxalt xD"
Idag när jag gick hem från bussen fylldes jag av ett lyckorus. Solen sken så stark och det var nästan som om himlen blev vit. Skenet var inte alls gult som på sommaren. Det var vitt och oskyldigt. Väldigt vackert.
Men förutom det verkliga solskenet är du på samma sätt mitt ljus.
Jag är rädd.
Rädd för vart detta kan leda.
Det som mest skrämmer mig är att jag inte kan komma på en enda anledning till att göra slut med dig.
Egentligen borde väl det vara det alla önskar sig. Men för mig är det läskigt.
Problemet är det att jag inte tror att jag någonsin kommer att träffa någon som har allt det du har igen.. För du har verkligen allt. Jag säger inte att vi kommer gifta oss och jag lovar dig ingenting. Vi är allt för unga för att tänka på sånt.
Men tänk om det inte finns någon bättre?
Hur ska man då våga släppa taget?
Tänk om vi aldrig slutar älska varandra?
Tänk om det alltid är vi?
Samtidigt som den tanken gör mig lugn och trygg, blir jag vettskrämd.
Detta borde nog egentligen inte vara ett problem. Så jag vet inte vad det är...
Imorgon är det iallafall sista dagen i skolan innan helgen (ok, jag och Robin ska sitta bakis i skolan hela fredagen, men ändå) Sedan blir det träning och sen Pubrunda. Det blir dock med 4 st från alfa å 12 st från omega. Det är som sagt SOM VANLIGT!
120 dagar kvar.
Cp.
Inget jobb blev det idag. :/ Jag behöver verkligen klasser, pengar och motivation.
Jag vill jobba!
Ha det fint.
/Emma
Idag när jag gick hem från bussen fylldes jag av ett lyckorus. Solen sken så stark och det var nästan som om himlen blev vit. Skenet var inte alls gult som på sommaren. Det var vitt och oskyldigt. Väldigt vackert.
Men förutom det verkliga solskenet är du på samma sätt mitt ljus.
Jag är rädd.
Rädd för vart detta kan leda.
Det som mest skrämmer mig är att jag inte kan komma på en enda anledning till att göra slut med dig.
Egentligen borde väl det vara det alla önskar sig. Men för mig är det läskigt.
Problemet är det att jag inte tror att jag någonsin kommer att träffa någon som har allt det du har igen.. För du har verkligen allt. Jag säger inte att vi kommer gifta oss och jag lovar dig ingenting. Vi är allt för unga för att tänka på sånt.
Men tänk om det inte finns någon bättre?
Hur ska man då våga släppa taget?
Tänk om vi aldrig slutar älska varandra?
Tänk om det alltid är vi?
Samtidigt som den tanken gör mig lugn och trygg, blir jag vettskrämd.
Detta borde nog egentligen inte vara ett problem. Så jag vet inte vad det är...
Imorgon är det iallafall sista dagen i skolan innan helgen (ok, jag och Robin ska sitta bakis i skolan hela fredagen, men ändå) Sedan blir det träning och sen Pubrunda. Det blir dock med 4 st från alfa å 12 st från omega. Det är som sagt SOM VANLIGT!
120 dagar kvar.
Cp.
Inget jobb blev det idag. :/ Jag behöver verkligen klasser, pengar och motivation.
Jag vill jobba!
Ha det fint.
/Emma