Gårdagens dikt.
(Ditt?) Psykgalna monster 30/10 2007
Jag är din, och ditt.
Inte på så sätt att vi har ett ömsesidigt förhållande, utan snarare en oförståbar relation.
Jag är din slav inuti mina egna befängda tankar.
Jag är instängd i mig själv med din ekande röst om sårbarhet och ångest.
Du förföljer mig som min våta skugga som vägrar ge mitt liv tillbaka.
Du påminner mig om mina brister och svagheter och anstränger dig för att bryta ner min renoverade fasad.
Ju mer jag försöker skrika och klamra mig fast vi den lilla självkänsla jag har kvar,
desto mer skrattar du åt mig.
Jag hatar att du ifrågasätter mina beslut genom att göra mig liten och stum.
Genom att se på mig med din klandrande och förstående ögon får du mig att gråta som ett hysteriskt barn.
Jag är din, och ditt.
Jag är din undergivna slav, fångade i min egen frihet.
Jag är bunden till dig och rädd för att bli lämnad ensam.
Vi har ett sinnessjukt förhållande som egentligen bara är en relation.
Jag är ditt psykgalna monster.
Kommentarer
Trackback