Att ge någon sitt liv.

Jag saknar det något enormt, varje dag.
Jag saknar att vara med någon.
Jag känner mig helt tom.
Mitt gamla liv är borta, helt obefintligt.
Jag vill inte och jag vägrar att bli som förr.


Jag vill njuta av livet! Men varför ska ens uppoffringar göra så ont?
Varför välja mellan prinsesstårta och kladdkaka? Det är ju i princip omöjligt.
Eller pest eller kolera om man hellre vill välja det?

Hade ett 40 minuters långt samtal med Frida imorse. Saknar den tösen. Allt byts ut så fort. Man glömmer bort och går vidare. Jag vet egentligen inte var livet är? För just nu känns det mesta som ett mellanläge. Någonstans. Kanske påväg? kanske bort?

Ikväll kl 18:00 är det spinning i 90 minuter :D skönt (men jobbigt)!
När jag kommer hem ska jag ringa samtal. Innan dess hoppas jag åka till min syster och lämna hennes saker (om hon bara hade svarat i telefon)

Imorgon är det jobb, 2 informationer och träning.
Fredag jobb + MK-klass.
Lördag kanske jobb? och party hos Robin ! *måste köpa en present* (familjen åker dessutom till Mallorca)
Söndag kanske jobb? och teater.

Sedan är det ny vecka igen...*bara skynda på jag vill ha min lön* haha!

Men, ja även jag får väl hitta på något nyttigt? kanske städa och diska! -blä-
PUSS =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback