Tröttare än någonsin.

FYfan. Denna dagen har varit fruktansvärd om man räknar i trötthet.
Imorse körde jag på fel sida av vägen, körde på trottoar och en massa mer.. fy tusan.
För lite sömn och för mycket jobb?
Körde ju Linda och Magnus hem igår... så var inte hemma förens halv 2.
Upp 5. Jobba nästan 9 timmar, hem ut med hunden, in och skriva MK-avtal med Lina, teater.
Nu är jag äntligen hemma :)
Och jag måste städa och tvätta.

Tänkte gå ner och göra det nu.
Sedan tänkte jag göra iordning köket idag.. får bli rummet och därnere imorgon.

Jag har för övrigt en ny älsklingslåt.
Jag kan inte sluta lyssna på den.
Varje gång jag hör den gråter mitt hjärta.
Nästan mina ögon också.
Aldrig har en text gått rakt in i mitt hjärta som denna..

Men ger den hopp eller inte?
Jag ångrar mig lite varje dag.. samtidigt som jag vet att det antagligen var rätt.
Min hjärna vinner alltid.
Men mitt hjärta blöder... kanske lite mindre för varje dag, men ändå.
Allt annat verkar så långt borta.
Jag vill inte vara ensam mer...eller längre.
För tillfället jobbar jag enbart. och jag älskar det.
Men orsaken är för att jag ska bort.
Jag ska till Afrika.
Men varför?



Nu blir det tvätt å lite städ, kanske lite tv? *nej* Ut med Aramiz och duscha.
Jag hade dessutom tänkt lägga in bilder från festen igår (det kan inte förklaras utan det måste ses) men ja, jag fattar ju inte hur man gör. Hittar inte den jäkla kablen.

ADJÖDÅ!

Du får inte

Du får inte knacka på min dörr
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din

 Du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Inte stjäla av min godhet
för att fylla upp ditt hål

Du får inte riva mina murar
 Som ja omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
 Så jag kan somna tryckt

 Du får inte ha mig som en dröm
 När ja vill vara din verklighet
Du får inte säga att du hoppas
 om du inte tror du vet

 Men du får ta den tid du behöver
För att förstå va de är du vill
Du får be en bön om tiden
Du behöver räcker till

Och du få Samla dina tankar
Så att vår själar kan få ro
 Så allting som vi lovade
Oss själva kan få gro

Och du får inte andas på min panna
Inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger

 Och du får inte rör vid mitt hjärta
 Som om allt var uppenbart
Men ja önskar inget hellre än att du göra allting mot mig snart


Sonja Aldén.

Kommentarer
Postat av: Emma B

Den låten är så grymt bra.. Som sagt den sätter sig direkt och berör..


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback