samma låt om och om igen.

Texten säger allt.
Den ger mig allt.

Jag blir gråtfärdig, får ett lyckligt leende, ett hopp och en hel rad massa andra känslor.
Känslan kan inte beskrivas.



Jag borde inte skriva mer.
Jag borde inte säga mer.
kanske inte ens tänka mer?




Gymmet ikväll gick väl sisådär... jag är så sjukt trött. Lite kinkig och ganska stingslig.
Får liksom inte ut så mycket jag vill..
och med risk att låta gnällig känner jag av den sträckning jag fick förra veckan, samt att min inflammation i höger axel verkar komma tillbaka igen... fast den kanske aldrig helt försvann?



Nu är det fjärde gången. Kommer säkert bli några till. Sen måste jag sova.
Puss&Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback