LeFreak

så frågan är: hur ska man säga det?
finns det något bra sätt?
Kan man säga det på ett bra sätt utan att låta som en jubelidiot?
Borde man säga något?
Om det känns rätt, men är fel?
(jag borde kanske skriva en dikt)

Jag älskar dikter.
Det visar människan.
Man får se en persons innersta tankar, man blottar sig.
Antar det är en av anledningarna att inte så många fått läsa mina.
Men man måste vara mottaglig för vad dikterna vill säga och beskriva.

Jag är fortfarande glad :) lever fortfarande lite på ett lyckorus.
Den glädje, lycka och tillfredställelse jag kände under min tripp i Stockholm kan jag inte förklara.
Även om det bara var för några få dagar, så är jag lycklig över det.
Helst önskar man väl att man alltid ska känna så.
fast allt kommer inom sin tid.
Endast tiden kan utvisa vart livet är påväg.

Det är väl klart att en del hoppas på att något oväntat dyker upp.
Det är knappast varje dag man känner att det pirrar lite extra.
Frågan är ju bara vad som är sanning och inte?

men men, nu ska jag nanna. Imorgon är det jobb :)
Ska bli kul att träffa tjejerna :)

Puss & Godnatt!!